kjohanna

Känner det som att jag börjar bli 15 år igen. Ena stunden kan jag blir arg för ingenting. Känner det som att jag börjar bryta ihop. Jag orkar ingenting mera. Andra stunden är jag glad igen och förstår inte hur jag kunde bli så arg eller ledsen. Jag orkar inte bråka med den jag älskar. Jag orkar inte såra honom mer på grund av hur arg och elak jag kan bli när jag inte tänker mig för. Jag känner mig som en 15 årig liten tjej med hormoner i hela kroppen igen. Jag orkar inte. Jag skulle kunna gråta nu, om jag tog bort spärren som håller det inom mig. Men gör jag det så visar jag mig svag. Jag kan inte det. Det värsta är att det är den jag älskar och bryr mig om mest av allt i hela världen är den som får ta mest skit.

Jag känner inte igen mig själv längre..